Svenska Herrgårdar
Docent Göran Ulväng är grundare av databasen Svenska Herrgårdar. Målet med databasen är att den skall utgöra ett centrum för forskningen om herrgårdar, ståndsgårdar och eliter i Sverige.
Med begreppet ”stånds-gård” menas gårdar vars ägare eller innehavare var ståndspersoner, vilka hade en hierarkisk arbetsstyrka med vissa speciella funktioner, samt hade ett boende som påtagligt skiljde sig från böndernas. Hit räknas gårdar som ägdes eller innehades av till exempel lägre officerare, kronofogdar, länsmän, kyrkoherdar, komministrar, lantmätare, handelsmän och stads-hantverkare.
Det är ett gediget långsiktigt arbete som vår släktförening har glädje av. Nedan finner Du gårdar som varit i släktens ägo och som finns dokumenterade i databasen. Totalt finns det idag 45 gårdar i databasen som har anknytning till den spensiska släkten. Klicka in på www.svenskaherrgardar.se och ange namnet Spens i sökrutan så hittas flera gårdar än de vi listat nedan. Kanske vet Du något om deras historia?
Hör gärna av Dig till spens.macduff(at)gmail.com
”Överste Spensens hus vid Munkebron”, Stockholm
Innehavsperiod: före 1700-?
Omnämns i Peter Englunds Den oövervinnerlige, s 99 där ett protokoll ”från slutet av 1600-talet” citeras. Beroende på när protokollet upprättades bör det ha tillhört Jakob (1626-1665), överste åtminstone sedan 1657 eller Jakob (1655-1721), överste från 1693. Den sistnämnde är nog det troligaste alternativet.
Orreholm, Falköping, Västergötland
Innehavsperiod: 1628-1681.
Förlänad till James av Gustaf II Adolf. År 1628 fick James Spens Orreholmen som friherrskap i samband med att han upphöjdes till svensk friherre. Godset indrogs till kronan vid Karl XI:s reduktion 1681 och anslogs till översteboställe.
Ökna, Floda, Sörmland. 20 gårdar
Innehavsperiod: ca 1690-1774.
Inköpt av Jakob från släkten Ulfsparre. Ökna har ett vackert läge vid sjön Floden och beboddes tidvis av Carl Gustaf (1682-1751) och hans son Fredrik Gustaf under perioden 1720-tal till dess att gården såldes 1774. Kvar från den här perioden finns främst en flygel och en mycket speciell och vacker mur runt parken, byggda i samband med en total ombyggnad av hela mangården som påbörjades av Carl Gustaf och avslutades av sonen (1750-tal). Att döma av dem torde huvudbyggnaden ha varit mycket vacker och påkostad. Ökna genomgick ändå en omfattande ombyggnad 1862 då ena flygeln revs och manbyggnaden förlängdes och påbyggdes med en tredje våning.
Till Ökna hörde flera mindre gårdar, bl.a. Fors och Wegersberg.
Hitta dit.
Stafsäter, Vists sn, 15 km S Linköping, Östergötland. 15 gårdar
Innehavsperiod: c.a. 1690-1758.
Kom till släkten genom Jakobs hustru, Beata Bonde, under 1680-talet eller början av 1690-talet, varvid gården nyanlades helt. Det yttre är, frånsett senare tillkommen stående träpanel och plåtbeklädning av det tidigare spåntaket, bevarat från den tiden medan den befintliga inredningen i huvudsak härrör från slutet av 1700-talet. Huvuddelen av gården drogs under 1690-talet in till Kronan i reduktionen men den återköptes 1705 av Jakob. Gården ärvdes av Jakobs och Beatas dotter Hedvig Christina, gift Ulfsparre. Från 1739 till sin död 1758 styrde hon gårdens skötsel på egen hand. Efter hennes död ärvdes gården av hennes dotterdotter Hedvig Maria Taube.
Hitta dit.
Sannum, Undenäs sn Karlsborg, Västergötland
Innehavsperiod: 1696-1714.
Mindre gård, troligtvis aldrig bebodd av släkten. Bifogat dokument är ett utdrag ur skriften Sannums Säteri, Ingemar Wikenros, publicerat med författarens tillstånd. Sannum
Höja Säteri, Gryta sn, Örsundsbro, Uppland. 7 gårdar och 11 torp
Innehavsperiod: 1707-1941.
Corps de logi karolinerstil med säteritak uppfört 1711 i rödfärgat timmer som strax därpå försågs med ljusmålad panel. Ursprungligen var mangården framför huset symmetriskt omgiven av fyra flyglar innehållande kök, brygghus, bagarstuga, tjänarbostäder och gästrum. Dessa revs i början av 1800-talet då den nuvarande flygelbyggnaden uppfördes. Ungefär samtidigt reveterades manbyggnaden. Gården har stora bevarade magasinsbyggnader från 1700-talet uppförda i axel mittemot mangården. Jakob köpte gården av sin dotter Anna Sofia, änka efter Johan Peter Posse af Säby, för 10.000 daler silver.
Göran Ulväng vid Uppsala universitet har bedrivit omfattande forskning kring gårdens historia i samband med bebyggelsehistoriska studier av utvecklingen i sydvästra Uppland under perioden 1700-1900. Hans forskning har bl.a. visat att jordbruket utvecklades och ägorna utökades väsentligt under hela 1700-talet och fram till Carl Gustafs (f. 1741) död 1816. Carl Gustaf och hans mor Charlotta f. Lillienstedt, änka efter Jakob 1755, drev alltså gården aktivt och framgångsrikt och bedrev jordbruket i huvudgårdsdrift redan före 1760. Efter moderns död 1793 drev Carl Gustaf Höja i sambruk med Salnecke. Ett gravkapell ritat av C.C. Gjörvell uppfördes 1802 på närbelägna Gryta kyrkas kyrkogård. Ytterligare resultat av det pågående forskningsarbetet kommer att publiceras här.
Söderby Hällby införlivades 1727, Örsunda 1743.
Hitta dit. (Ett drygt stenkast från Salnecke Slott, se Hitta dit, Salnecke Slott nedan)
Höja Gårdsarkiv finns f.r.o.m. 2014 med i Arkiv Digital.
Läs mer om Höja Gårdsarkiv på denna sidan.
Salnecke slott, Örsundsbro, Uppland
Innehavsperiod: 1782-1821.
Salnecke slott före renovering 2013.
Gården är känd sedan 1300-talet och var då bl.a. i domprosten Andreas Ands och i Bo Jonsson Grips ägo. Under 1400-talet ägdes den av biskopen i Västerås, Jöns Bengtsson. 1527 drogs gården in till kronan och förlänades 1641 till överbergmästare Georg Grissbach, som lät bygga det nuvarande slottet i putsat tegel i tre våningar med hög takresning, ursprungligen troligen försett med trappgavlar.
Den ståtliga skulpterade barockportalen i sten med ursprungliga dörrar bär ätten Grissbachs vapensköld. Entréhallen har kryssvalv och brant stentrappa upp till den stora salen. Där finns en stor öppen spis från slottets byggnadstid. Här finns också ett ursprungligt golv i furuparkett. I övrigt är den fasta inredningen i gustaviansk eller tidig empire stil och tillkom under Carl Gustaf Spens’ tid då slottet var familjens huvudsäte. Flygelbyggnaden i en våning i samma stil som slottet bär årtalet 1646 över porten.
Köptes av Carl-Gustaf jämte 4 mantal av Fredrik von Post för 11.500 riksdaler specie.
Carl Gustaf Spens (1741-1816) – Ulrika E Falkenberg (1764-1802) bodde på Salnecke Slott uppförde Gryta gravkor. Paret är gravsatta i sarkofag i Spenska gravkoret.
Elisabeth och Lars Norman övertog Salnecke Slott 2013. Salnecke Slott ligger nära Örsundsbro och har genomgått sin mest grundliga renovering på mer än tvåhundra år av nya ägarna. Modern uppvärmning har installerats på alla de tre våningarna och borggårdens yta har sänkts med mer än en halvmeter så att de gamla källargluggarna åter syns ovan jord. Och kanske viktigast av allt: ruttna takbjälkar byts nu ut mot nya, samtidigt som taket tätas. Verksamheten på gården utvecklas med bl.a. gårdsförsäljning och jakt.
Salnecke slott efter renovering 2013.
Besök Salnecke slottscafé ost & deli
Hitta dit.
Grensholm herrgård, Linköping, Östergötland. 29 gårdar
Innehavsperiod: 1706-1904.
Beläget på Roxens nordöstra strand. Inköpt från lagmannen Sven Ribbing. Godset har medeltida ursprung och ruiner av den medeltida borgen Aal finns bevarade nära stranden. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes i slutet av 1600-talet i timmer i två våningar med säteritak. Flera av gårdens övriga byggnader uppfördes då Axel Spens som chef för Dalregementet på 1720-talet ska ha kommenderat 200 soldater till byggnadsarbeten på gården.
Revetering tillkom vid en upprustning under lagmannen Carl Gustaf Spens i slutet av 1700-talet. Då tillkom också två flygelbyggnader i sten. Inredningen är i huvudsak också från denna tid och från början av 1800-talet. Gårdskapellet i sten från sent 1400-tal kan ev. ha fungerat som bostadshus före 1500-talets slut. Flyglarna förbands på 1910-talet med huvudbyggnaden med tillbyggda gallerier ritade av I. G. Clason, som även har ritat en del av inredningen, främst biblioteket.
Sommarliv på Grensholmen under 1800-talet – särtryck Östgötakorrespondenten 1954. Författare Agda Schultz född Wetterstedt.
Inom ägorna ligger även Rosendal, en mindre herrgårdsbyggnad från 1864 utförd i empirestil.
Hitta dit.
Engelholm, Valdemarsvik, Östergötland. 29 gårdar och 12 torp
Innehavsperiod: 1708-2019
Huvudbyggnaden uppfördes troligen på 1690-talet eller under 1700-talets första år. Den är byggd i timmer i en våning med stående träpanel. Taket är ett s.k. falskt säteritak med två takfall men utan mellanliggande lodrät del. Inredningen har många bevarade detaljer från 1700-talet, bl.a. flera kakelugnar och en öppen spis i rokoko samt målade dörröverstycken. 1734 byggdes två flyglar i tegel med putsade fasader. Egendomen har sålts och den nya ägaren tillträdde den 1 september 2019.
Läs mer om Engelholm i arkivet < Till arkivet >
Hitta dit.
Norrö, Kättilstad, Östergötland. 3 gårdar
Innehavsperiod: 1705-?
Inköpt från Margareta Scheiding. Ytterligare uppgifter saknas f.n.
Skedevi, Tjärstad (Linköping), Östergötland. 21 gårdar
Innehavsperiod: 17?-före1770
Har tillhört Jakob. Ytterligare uppgifter saknas f.n.
Wiksholm, Hägerstad, Östergötland. 11 gårdar
Innehavsperiod: 1705-17?
Inköpt från Gustaf Hårds fru Brita Stake. Ytterligare uppgifter saknas f.n.
Skiringe, Flen, Sörmland
Innehavsperiod: 1747-1820-tal?
Troligtvis mindre/medelstor gård som enligt uppgift har tillhört Carl Gustaf (1682-1751) och troligen funnits i släktens ägo till 1820-talet. Ytterligare uppgifter saknas f.n.
Oxenstiernska Malmgården, Artillerigatan-Grev Magnigatan, Stockholm
Innehavsperiod: 1733-1760.
De byggnader i kvarteret Krubban som i dag kallas Oxenstiernska malmgården byggdes på 1700-talet och ingick i själva verket i greve Carl Gustaf Spens malmgård. Av Oxenstiernas gård finns ingenting bevarat
Inköpt av Carl Gustaf. Artikel från Statens Fastighetsverks skrift Kulturvärden. Malmgarden
Hitta dit.
Steninge, Sagu sn, Finland
Innehavsperiod: 1774-1784.
Kom till släkten genom arv till Carl Gustaf (1741-1816) från hans mors kusin, baron Lagerflycht. Gården säljs efter köpet av Salnecke.
Frösvik, Oppeby Östergötland. 2 gårdar
Innehavsperiod: 1705?-?
Ytterligare uppgifter saknas f.n.
Göstad, Östergötland
Innehavsperiod: 17?-?
Tillkom troligen under Carl-Gustafs (1741-1816) tid. Ytterligare uppgifter saknas f.n. men det rör sig troligen om en mindre gård belägen i närheten av Grensholmen och Ribbingsholm.
Ala, Vassunda, Uppland. 2 gårdar
Innehavsperiod: 1710?-?
I Jakobs ägo. Ytterligare uppgifter saknas f.n.
Ribbingsholm, Skärblacka, Östergötland
Innehavsperiod: 1806-1824.
Carl Gustaf lät slutföra uppförandet av den nuvarande eleganta nyklassicistiska huvudbyggnaden, som stod färdig 1809 efter att ha påbörjats av den tidigare ägaren 1805. Byggnadsritningen är osignerad men har hänförts till Carl Christoffer Gjörvell. Även gårdens ekonomibyggnader uppfördes av Carl Gustaf år 1812.
Börstorp Slott, Mariestad, Västergötland
Innehavsperiod: 1774-1834
1761 utnämndes Gabriel Falkenberg till landshövding i Västmanlands län. Skaraborg hade då under 25 år, 1735 -1761, styrts av två landshövdingar med samma namn, Gabriel Falkenberg far och son från Börstorp. D.y. Gabriel övertog aldrig familjegodset.
Hans syster Ulrika Eleonora Falkenberg gifte sig med greve Fredrik Gustaf Spens från Engelholm i Östergötland. Tillsammans med Ulrika Eleonora blev han ny ägare till Börstorp. Med Fredrik Gustaf Spens kommer ett nytt namn in i ägarlängden.
Efter giftermålet mellan Fredrik Spens och Ulrika Falkenberg år 1746 bosatte sig det unga paret till en början på Orrevalla i Lavads socken, Kållandsö. Inte förrän efter Beata Douglas’ arvsskifte 1774 övertog de hustruns fädernesgård. Ulrika ärvde vid skiftet 50.000 daler. Greve Fredrik köpte godset för 600.000 daler. Han hade sålt sitt eget fideikommiss Skiringe i Uppland , och därifrån överfördes nu till viss del fideikommissrätten till Börstorp.
Spens tog sig verkligen an Börstorp i tidens anda. Han lät även bygga Enåsa Kyrka. Arkitekten var den kände Olof Tempelman.
1810 lämnade Gabriel Spens över Börstorp till sin dotter Augusta Spens och flyttade till Engelholm i St Annas skärgård. Läs mer om Börstorps slott på www.borstorp.se.
Hitta dit.
Källor:
Släktalbum
Slott & Herresäten i Sverige, Allhem Förlag 1967-71
G. Ulväng, Hus och Gård i förändring, Gidlunds förlag 2004
G. Ulväng, Sex gods i sydvästra Uppland, C-uppsats 1997
G. Ulväng, byggnadshistorisk redogörelse i Vårdprogram för Salnecke Slott, 2004